Tillinge kyrkas äldsta delar är från 1200-talet, men har byggts om och till många gånger. Kyrkans nuvarande utseende kommer till stor del från en ombyggnad i mitten av 1700-talet. Den förgyllda tuppen på kyrktornet spelar en viktig roll i romanen ”Torntuppen” av arbetarförfattaren Jan Fridegård (1897–1968).
Mellan de båda portarna på tornets västra sida står en runsten. Runslingan är delvis förstörd, eftersom stenen länge fungerade som en grundsten i kyrkan. Stenen plockades fram på 1940-talet och fick sin nuvarande placering. Runraden berättar att stenen är rest till minne av Gudmund, som hade dött i Särkland. Särkland var nordbornas namn på ett område vid Kaspiska havet som styrdes av kalifen i Bagdad. Vifast (lät) resa upp denna sten efter Gudmund, sin broder. Han blev död i Särkland. Gud hjälpe hans ande.
Vid runstenens fot ligger ett gravklot. Gravklot är runda dekorerade stenar som lades i centrum av gravar, framförallt på 500-talet. Vanligtvis hittas de på kvinnogravar och de anses ha haft en speciell rituell betydelse.
